En fallen ängel som nu kräver sin hämnd

Är det inte underbart att sitta och titta på sånt här ändå?

Kvinnan kan inte svara rakt på en enda förvånansvärt enkel fråga men har ändå enligt henne ändå inte gjort *något* fel även om alla frågor handlar om saker som hon i sitt yrke ska veta.

Jag skulle kunna betala mer än en årskort på fiken fotbollsarena som hellst för att få titta på en sån här utredning.

Tänk att man suttit in envägsspeglar runt hela rummet och man sedan suttit säg…10000 platser utanför med ölservering.

/Lazarus

njaaa Täppas i bland blir det lite för tydligt att du bara är ute efter att provocera fram hetsig debatt..

Om gruppen vet man föga, det råder en stor mystik och ingen vet vilka de är.. Verksamma från 70 talet och frammåt.. 2002 dök ännu ett track upp.  Nånting säger mig att de i alla fall är från Skåne.

Jag minns att jag såg en dokumentär om Bob Hund. I en scen sitter bandet och lyssnar på ett tejp skickad till dem, och de försöker lista ut om det verkligen är Philemon Arthur and the Dung eller nån annan som utger sig för att vara dem..

Nu glider jag ifrån ämnet, men vore det inte underbart att bli så mytomspunnen!? Man kan lugnt sitta på sin åker ute i skåneidyllen och röka sin pipa med visdomen om att folk lyssnar på ens musik och trånar om mer vetskap..  Jag kan tänka mig att det var en av anledningarna till att Elvis och Tupac fejkade sin död.

kopierat från wikipedia:

Philemon Arthur and the Dung är en musikgrupp från någonstans i Skåne, bestående av de två medlemmarna Philemon Arthur och the Dung. Vilka som döljer sig bakom pseudonymerna är förmodligen bara känt av ett fåtal personer på skivbolaget Silence, där gruppen haft skivkontrakt sedan skivdebuten år 1971. Ett envist rykte gör gällande att det skulle vara antingen Thomas och Mikael Wiehe eller bandet Risken Finns^[1], men Philemon Arthur och the Dung själva menar att de inte vill låta det komma ut vilka de är eftersom de bor i en liten by i nordvästra Skåne där alla känner alla.

Musiken är inspelad på rullbandspelare med knastriga mikrofoner och framförs på gitarr, dragspel och vad som finns tillhands i ett hushåll – kastruller, stekpannor, kakburkar, stolar, element m.m. Texterna varierar från rent nonsens, över djupsinniga och humoristiska betraktelser över livet, till socialt medveten satir om samhällsfenomen som uteliggare, miljöförstöring och jakt.

Gruppens egensinniga musik som skiljer sig från hur de flesta tycker att popmusik ska låta gör att man antingen älskar eller hatar dem. Band som bob hund har inspirerats mycket av dem^[1]. Det var för övrigt Philemon Arthur and the Dung som upptäckte bob hund genom att vidarebefordra en demokassett de hade fått till Silence.

År 1972 chockades det svenska musiketablissemanget när gruppen tilldelades en Grammis för det självbetitlade albumet från år 1971, och delvis som en följd av detta lades Grammisgalan ned i 15 år.

/Pelle_P

Den otålige kan spola till 03:08 min favoritscen

När jag ser klipp av den här karraktären blir jag alltid nyfiken på hur de har kommit ut på nätet. Kanske är det en dödsskön snubbe som lagt upp det själv, men då tycker jag kanske att han borde bemödat sig att redigera den lite mer.

/Pelle_P

Det som händer är att en reporter som förmodligen inte brukar hålla till i wrestlingkretsar frågar en utövare om det är fejk..  Självklart är det fejk och uppgjort det vet väl alla som någonsin sett en wrestlingmatch, därmed inte sagt att det inte gör ont. (Förstår inte riktigt varför reportern är ute efter att slå in öppna dörrar,  känns bara elakt mot den professionella yreksutövaren )

Men efter att ha sett filmen the wrestler är mina sympatier helt hos brottaren!

/pelle_p

Att blanda in fler människor än sig själv i situationer där alkohol är med kan oftast sluta lite hur som hellst.  Pelle_P är duktig på att få saker att hända, till skillnad från mig.

Förr i tiden gillade jag spontaniteten och historierna man fick  men nu för tiden så märker jag att det mer och mer blir samma gamla rutiner. Och vad är väl felet med det (mer än att man kan anses lite tråkig)?

I slutändan så kommer det väl ner till hur roligt man har, vi kan alla lära oss något av denna man.

/Lazarus

När jag säkertställt att hon kommit hem börjar jag min vandring mot den stora fest jag lovat att gå på. Halvvägs dit kommer jag på mig själv ha glömt biljetten i min lägenhet. Jag vänder för att hämta den.

Nästan hemma stöter jag på en flicka som gråter, maskaran rinner ner över kinderna och hon har på sig något som närmast kan kallas nattlinne i handen har hon en klänning. Jag frågar vad som står på men år diffusa svar.

Jag leder henne hem till mig och bjuder henne på några kalla. Situationen är inte så allvarlig, hon var bara allmänt ledsen. Jag slänger en snabb blick på klockan som närmar sig midnatt. Festen slutar 03 så jag tycker mig ha god tid.

Efter samtal så har vi sex, inte sex  i den bemärkelsen att någon penetration medels penis i hennes cunnus förekomer. Då jag aldrig använde kondom och har jag inga sådanna i min boning, men hon skulle absolut ha och jag såg ingen anledning till att inte lämpa mig efter det.  Jag släckte ner lägenheten och vi la oss i min bäddsoffa.  Efter 1h olika positioneringar får jag nog, jag är för full och hon är uppenbarligen tillfredställd

Hon går upp och tänder en lampa. Tittar därefter på mig och skriker! Jag förstår ingenting förän min blick vandrar ner över min kropp och jag förskräckt ser mig nerblodad. Första tanken är att något har gått sönder, när hon därefter skriker förlåt,förlåt,förlåt jag är ute om 3 sekunder.. Då går det upp för mig…

Jag springer till diskhon och spyr, hör henne slå igen dörren och försvinna. Jag får panik över det här men samlar mig och går in på toaletten, ser mig i spegeln och förstår plötsligt hennes skri. Jag ser ut som joker i batmanfilmerna.. Jag spyr som en tok samtidigt som jag frenetiskt försöker tvätta mig i ansiktet.

Därefter ringer telefonen från mitt sällskap på festen och det enda jag får fram är ”dte är blod överallt ÖVERALLT!”. Efter att jag spytt tillräckligt för att tänka hoppar jag in i duschen och känner mig nog som en flicka nyligen våldtagen. Gråten är inte långt ifrån men jag tar min telefon och dokumenterar min kropp ännu täckt av blod trots en dusch på 5 min.. Efter 30 min intensivt skrubbande lugnar jag mig och är fortfarande fast besluten att gå på festen..

När jag kommer hem från festen kl 06 på morgonen och solen börjat skina in ser jag till mitt förtret att hela soffan är nerblodad..

Det här är utan tvivel det vidrigaste jag upplevt i mitt liv. Stackars tjej, stackars mig och stackars soffan..